22 maj 2011  - . Och där gick vi, mitt i natten hand i hand, han och jag, nykyssta, nykära, lyckliga, glada, pirriga, nervösa, förväntansfulla.

Man kände hur sommaren sakta kom krypandes frammåt mot våran lilla stad Sundsvall, det skulle snart vara sommar och jag skulle på fest med några vänner. Det var vamt ute, så jag hade mina ljusblåa favorit jeansshorts och en vit spetströja som jag tyckte väldigt mycket om. Jag hade lockigt hår som hade tagit nästan 2 timmar att fixa. Jag var glad, jag kände mig lycklig och förväntansfull inför kvällen och vad den skulle ha att erbjuda. Jag skaffade nya vänner, jag skrattade, jag sjung, jag dansade, jag pratade, jag hoppade runt i rummet, jag viftade med händerna, jag lyssnade på min favoritmusik och jag välkomnade sommaren med öppna armar och ett stort leende. Jag ville ut i sommarnatten för att fantisera ihop hur fantastikt bra mitt sommarlov skulle bli och hälsa på en väldigt nära vän som bodde alldeles i närheten. Jag ville berätta hur lycklig jag var och planera min sommar. Jag gick dit, tillsammans med honom. Vi stog ute och skrattade mitt i natten och återberättade gamla minnen, jag,min bästakompis och den kille som hade erbjudit sig att följa med mig. Efter flera minuter av skratt och lycka var det dags att säga hejdå till min vän och vi två skulle gå tillbaka till festen. Jag kramade om min vän hejdå och kollade när hon stängde igen dörren. Det blev tyst, alldeles jättetyst. Det var precis som att natten hade dött ut på något underligt sätt. Vi stog och kollade på varann, länge.. och vi log mot varandra, vi var glada och nervösa.

-Vill du ha en puss?

-Ja, svarade han.

Jag kommer ihåg hur jag reste mig upp, och närmade mig denna främmande kille som jag bara hade pratat med några enstaka gånger innan. Med skakiga ben samlade jag mod nog och tog några sakta, förväntansfulla steg frammåt med huvudet riktat ner i marken tills jag kunde känna hans andetag flåsa mig i ansiktet. Jag kollade upp, och där stog han med sitt bruna hår som sakta förflyttade sig åt olika med vinden som precis rusade genom våran stad den kvällen. Hans blåa ögon som var dom vackraste jag någonsin hade sett betraktade mig väldigt noggrant och sökte sig efter ögonkontakt.

Vi stod så nära, så våra läppar nästan snuddade i varandras och mina ben började darra av en pirrig känsla som jag förstod skulle bli mycket värre men ändå härligare inom en väldigt kort tid. Eftersom han var några centimeter längre än mig var det svårt att riktigt nå upp till honom. Jag ställde mig försiktigt upp på tå tills mina läppar nuddade hans. Och där stog vi, han och jag kyssandes mitt ute i sommarnatten och jag var så lycklig. Under bara några få sekunder så fick han hela min kropp att omtumlas av värme och det kändes som att det flammade upp små gnistor inom mig som for omkring inuti hela min kropp. Det var en annorlunda känsla som jag inte hade upplevt förut, men den var härlig. Jag visste att det var något speciellt med den här killen, han var annorlunda, han såg så snäll ut. När vi försiktigt drog tillbaka våra läppar, log vi mot varandra ännu en gång och gick sedan ut från min väns gård. Och där gick vi, mitt i natten hand i hand, han och jag, nykyssta, nykära, lyckliga, glada, pirriga, nervösa, förväntansfulla.